Du ska alltid vara konsten trogen
2012-09-03
Lördag 1 september 2012 var en förtrollad kväll. En såndär konsert som man kan stoltsera med att säga "jag var där!".
En kväll när vi följt elljusspåren, inte hem till middagstid men till den plats där låghusen slutat och skogarna tagit vid. När sångerna spelas så känns det som att höra dem inifrån, som att vi bjudits in att få stå inuti låten.
"Nånstans där så blev jag den jag är nu" sjunger han och pekar mot gatan, ett stenkast bort, där han lärde sig gå.
Cirkeln sluts och han är tillbaka. Han är vem som helst, samtidigt ett sällsynt exemplar.
Han är ojämförbar. Lars Winnerbäck.
Som alltid är det svårt att återberätta en konsert. Ännu svårare att våga sig på en recension. De enda orden som dyker upp i huvudet har smått religiösa liknelser i sina hyllningar.
Jag vet att ni förstår.
____
Vill passa på att hälsa till de Lassefans som korsade min väg denna kväll.
Kommentarer
Författare
| Skrivet den 2012-09-03 12:59:42
"viktor"
Författare