Jag har tagit mig själv i kragen och kommit igång med löpningen igen. Det är så mycket lättare nu när vädret är bättre. Med LW i lurarna blir det ännu lättare.
När det bara är jag, Lasse och mina andetag så har jag märkt att jag "upptäcker" nya dimensioner i låtar och texter.
Kanske att man lyssnar intensivare och med ett öppnare sinne när man är ute och löper sådär.
En låt som verkligen har växt är Vinter över ån.

Jag gillar särskilt vändningen berättelsen tar med orden:

Och kanske hon förlåter om hon fick veta om hans brev
Som ligger kvar på posten

Så enkelt, men så träffande.